Detekteringsfas: Med hjälp av radar, fotoelektriska sensorer och radiospektrumanalysatorer utförs all-väder, fler-dimensionell avsökning av låg-höjdsmål. Radar kan upptäcka drönare inom en räckvidd på 30 km, fotoelektriska sensorer används för målidentifiering på nära håll (t.ex. inom 1 km), och spektrumanalysatorer fångar upp kommunikationssignaler mellan drönaren och dess fjärrkontroll.
Identifieringsfas: Genom att kombinera artificiell intelligens algoritmer klassificeras detekterade mål. Systemet analyserar parametrar som drönarens flygbana, hastighet och frekvensbandsegenskaper för att skilja mellan legitima drönare (t.ex. logistikleverans, jordbruksväxtskydd) och illegala intrångsmål (t.ex. voyeurism, spaning).
Spårningsfas: Identifierade olagliga mål spåras kontinuerligt och deras flygvägar förutsägs. Multi-sensorfusionsteknik (t.ex. radar + fotoelektrisk + infraröd) förbättrar spårningsnoggrannheten och upprätthåller mållås även i komplexa miljöer (t.ex. mellan stadsbyggnader).
Avfallsfas: Lämplig åtgärd väljs baserat på hotnivån. Mål med låg-hot kan tvingas återvända eller landa genom signalstörning; högt-hotmål (t.ex. drönare som bär explosiva ämnen) kräver laserförstöring eller fysiskt nät.